Koulutusprojekti hyljekarkoittimet

Hakija/Projektägare: Kymen Ympäristölaboratorio Oy
Toiminta-alue/Verksamhetsområde: koko ESKO-alue
Julkinen tuki/Stödbelopp: 53 736,00 €
Aika/Tid: 2018-2020

Hyljeongelmat ovat hyljekannan kasvun mukaan käyneet ammattikalastajille suurimmaksi elinkeinon haittatekijäksi, koska hylkeet syövät pyydyksin menevää saalista ja myös tuhoaa pyydyksiä. Muista Itämeren maista saadun kokemuksen mukaan olisi syytä testata norjalaista Lofitech-hyljetorjuntalaitteita myös suomalaiseen verkko- ja rysäpyyntiin.

Hankkeessa hankitaan hyljetorjuntalaitteita, joiden avulla järjestetään uutta koulutusta ja kokeilua hyljetorjuntalaitteiden toimivuudesta suomalaisessa rannikkokalastuksessa kahden eri avovesikauden ajan. Laitteet käytetään esimerkki- ja koulutustarkoituksena yksittäisien ammattikalastajien rysien luona, jotta voidaan sekä kouluttaa ammattikalastajia niiden käytössä että antaa ammattikalastajien testata niiden toimintaa ja tehoa ja sitä kautta saada arvokasta tietoa oman kalastuksen kehittämisessä.

Hanke palvelee koko ESKO-alueen ammattikalastusta, koska hyljeongelmaa on koko alueella, ja testitulokset ja suositukset ovat testien jälkeen kaikkien käytettävissä.

Sälstammen har på något årtionde ökat från några tusen ex till uppskattningsvis närmare 50.000 exemplar i Östersjön. Ökningen har varit markant, och sälen äter i genomsnitt 5-6 kg fisk dagligen. Därmed uppskattas att sälen äter närmare 100 milj kg fisk årligen i Östersjön och uppskattningsvis kanske närmare 10 milj kg i Finska viken. Sälen är mycket uppfinningsrik, och söker sin föda där den enklast är att få, dvs från yrkesfiskarnas bragder, där fisken är färdigt serverad. Flera utredningar och yrkesfiskarnas erfarenheter har påvisat att sälen söker sig till yrkesfiskarnas bragder, äter fisk från näten och fisk från ryssjor som inte är sälskyddade. Därmed är det omöjligt att ha fungerande yrkesfiske när sälen är närvarande. Även sälsäkra ryssjor lider, eftersom sälen väntar i mynningen på fisk som kommer via ”armarna”.

Sälen är med dess tillväxt och betende det största hotet för det småskaliga kustnära yrkesfisket. Yrkesfiskarna känner av detta, eftersom de konkret hela tiden ser problemen med förstörda fångster och redskap, men forskningen har ännu inte förstått att forska i problemet på rätt sätt. Det finns olika sätt att minska på skadorna, antingen kan man minska på sälstammen, eller så kan man på olika sätt försöka hindra sälen från att komma för nära bragderna.

Motsvarande problem finns förutom i Östersjön, även runt Englands, Islands, Färöarnas, Norges och flera andra länders kuster, och sälforskarna och yrkesfiskets representanter har byggt olika metoder för att hindra fisk från att äta från bragder. En del metoder fungerar och andra inte, och en del metoder/utrustning kräver stor skötsel och andra mindre. Sveriges fd. Fiskeriverk har förespråkat användande av sälskrämmor som framställer ljud som skrämmer sälarna och på så vis hindrar dessa att vistas nära bragderna. Estlands Marinska Institut och dess sälforskare har i Estland testat norska Lofitech-sälskrämmor vid yrkesfiskares ryssjor. Den metoden fungera bra i det estniska fisket på de ställena som den har testats på, och sälforskarna förespråkar att denna sälskrämma skulle även testas på finska sidan. För att utnyttajndet av relativt dyrbara och för Finland okända sälskrämmor skall bli verklighet, så krävs utbildning och information om skrämmorna, deras användningsmetoder och effekter för yrkesfisket.